Enkel lämning av barnen, de har längtat så efter att komma tillbaks. Väl på plats på jobbet är det dags för en förmiddag ute. Föret för längdskidor och madrass/pulka/stjärtlapp är perfekt, fram med utrustningen!
När jag jobbade på förskola i Stockholm var det sällsynt att barnen hade med sina egna längdskidor (om det ens fanns någon snö!). Än mer ovanligt var att förskolan hade längdskidor för utlåning, här är det hur naturligt som helst. Vi åker oss rödrosiga om kinderna. Sen rullar dagen på, kul att vara tillbaks på jobbet igen.
Lunchrast, blå himmel och samma temperatur som imorse. Det måste bli en promenad innan kaffet.
Om det finns någon nackdel med att bo här så skulle det väl vara just detta, att gå på en lunchpromenad i perfekt väder, se liftarna rulla och folk i backarna, utan att själv kunna åka. Tur att man har ett jobb där man får vara så mycket ute i alla fall. Men dagarna är fortfarande korta, även om man märker att det blivit något ljusare sista veckan. När jag väl kommer ut till eftermiddagspasset ute och blickar ut över Åre har mörkret börjat smyga sig på.
Solnedgång i Åre |
Vips så har alla barn gått hem och jag låser igen för att gå hem till mina egna barn. Det har hunnit bli riktigt mörkt, stjärnklart och nu känns det kallare än tidigare. Den fluffiga snön vid sidan av vägen glittrar och snön på vägen knakar så där som kall snö gör.
Glittersnö |
Hemma! Innan det ska ätas och fixas måste det bara bli en bok med barnen som väntar under filten i soffan. De 13 minusgrader som termometern visade när jag kom hem kändes kallare än de brukar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar