Skidpremiär i november

Den stora frågan varje höst är: När kommer liftarna att öppna? Den officiella öppningshelgen är alltid vid Lucia, men har vädret skött sig så är det inte ovanligt att det öppnar tidigare. I år blev det förra helgen, alltså mitten av november! Vi med våra 3,5 år som årebor räknas nog fortfarande som rookies i sammanhanget som blir alldeles pirriga och förväntansfulla när premiärdatumet blir klart. De som är gamla i gården väntar på mer snö, fler öppna liftar och mindre hysteri.

Premiäråkning 

Vi var förstås peppade till tusen och fanns på plats på lördag förmiddag, och tro det eller ej, men både snö och väder fick helt klart godkänt. Förutom själva åkandet, som var begränsat till några få pister, är det minst lika kul att träffa alla vänner och bekanta som också är på plats. Vissa har man inte träffat sen förra säsongen, lite som när man går på säsongens första fotbollsmatch och alla kommer ut ur sin vinterdvala. 

Under veckan kom det ännu mer snö och vi kunde ta pulka till skolan och förskolan varje morgon. SMHI:s prognos om rikligt regn på fredagen stämde dock tyvärr, så mycket av den fina pudersnö regnade bort under fredagskvällen. På lördagen blev det minusgrader och snö igen, stämningen för lussebak kunde inte bli bättre och den regniga fredagen gick till historien.

Snöfall i Ånn

Vinterlandskapet tillbaks

Årets första lussebullar

Tack kramsnö

På söndagen sken solen och vi var bara tvungna att lämna Ånn för att göra några åk i backarna. Väl där visade det sig att helgens blåst inte riktigt hade dragit sig bort, så att ta med barnen högre upp i systemet kändes inte aktuellt. Vi höll oss till barnbackarna och det fick duga, barnen drog med mig på några härliga åk offpist bredvid barnbacken så även vi fick känna på lite puder.

Barnens offpist

Nu längtar vi till helgen och mer skidåkning och kanske fler öppna pister, men tills dess fortsätter vardagen i västra Jämtlandsfjällen...

Vintern gör entré

Helt plötsligt infann sig en julkänsla. I skrivande stund sitter vi i köket i Ånn, elden i vedspisen sprakar, snöflingorna utanför dalar och på isen har skridskoåkarna tagit över. Som om inte det vore nog spelas första (?) julsången på radion. Vi värmer våra frusna tår efter en dag på isen och dricker en kopp te. En sån vacker dag det blev, men så isande kallt. -9 och lite blåst, köldchock, om några månader kommer man att tycka att "det bara är -9".

Ånnsjön

Veckan började med snöblandat regn för att sedan gå över till kallare temperaturer och riktigt snöfall. På lördagen tog vi oss till Björnen för att testa om de ännu stängda skidbackarna kunde bjuda på någon bra pulkaåkning, och visst gick det! Åtminstone 10 cm natursnö och i andra backar mer för där sprutar snökanonerna för fullt. Hur långt kan det vara kvar tills de första skidbackarna öppnar? Vi hoppas på en novemberpremiär! 

Natursnö i Björnen

Efter kaffe, varm choklad och mackor packade vi ihop för att göra ett mellanstopp hemma. Sedan bar det av mot Ånn. Efter att ha sett snömängderna i Björnen och konstaterat att det faktiskt snöat hela lördagen tänkte vi att det var lönlöst att ta med skridskorna till Ånn. Det skulle väl vara för mycket snö på isen? Det är just då som sociala medier är så himla användbara. En titt på Instagram och vi förstod att isen på Ånnsjön var mer än åkbar. Väl framme kolsvart och iskollen fick vänta till söndagen. 

Frostiga fönster 

Det tunna snötäcket på isen visade sig inte vara några problem att skära igenom, och SMHI:s moln hade blivit till sol. Det kändes mer som en decemberdag än tidig november. 

Foto: Darren Hamlin 

Väl tillbaks vid huset gick mina nyfunna ögon för sprängticka igång. Jag hade ju inte tidigare tänkt på att kolla av tomten i Ånn för sprängtickor. Och så en bra bit upp i en björk såg jag en utbuktning. Fram med stege och förstås ville pappa upp där och kolla. Ner kom han med gren och utbuktning, men om det är en sprängticka eller inte vet vi inte. I jämförelser på google ser vår för ljus ut. 

Sprängtickajakt

Sprängticka?