Blogginläggen sinar, jag ser att det bara blivit fyra under den första halvan av året. Jag frågar mig om vardagen är så vardaglig att jag inte längre har ett behov av att berätta om den? Precis när vi hade flyttat till Åre sa någon här till mig att hur vackert det än må vara så är ett tips att lämna byn då och då för att inte hamna i en bubbla och för att när man kommer tillbaks till Åre efter semestern så kan det hända att man uppskattar platsen ännu mer. Så är det säkert med de flesta platser, men av de platser jag bott på upplever jag det nog som starkast här.
 |
| Liv i Tegeforsen |
Sedan vi flyttade till Åre har jag alltid drabbats av en vädersvacka i maj månad. Det kan förstås vara riktig vår med höga temperaturer och växtlighet som exploderar, men det kan också vara snö, minusgrader och blåst. Den här maj hade jag förmånen att spendera en vecka i Italien och en i Spanien, det är lätt att vänja sig vid värmen där och jag var inte så pigg på att flyga hem i början av juni när jag samtidigt såg bilder med snöfall från Åre.
Så landade vi en sen lördagskväll i Trondheim och skulle köra de 13 milen hem till Åre. Kent på i bilstereon, kvällsljuset som aldrig blir till mörker, de mäktiga fjällen som mil efter mil följer oss och så de vilda djuren, hur obehagligt det än må vara när de dyker upp utan förvarning på vägen så är det speciellt att köra genom deras territorium. Äntligen hemma.
 |
| Cykling 6 juni |
 |
| Häng vid Tegeforsen |
 |
| Fotbad i Tegeforsen |
 |
| Kvällen innan midsommar från vår balkong |
