Flipflops, skidåkning och cykling

Nu är vi inne i den tredje majmånaden sedan vi flyttade till Åre. Majmånaden är den då jag brukar kunna få en längtan till Stockholm. Månaden som brukar bjuda på kyla, blött och vissa dagar även kraftigt snöfall. Månaden då jag ser bild efter bild kavlas ut på Facebook med parkliv och uteserveringar i ett soligt varmt Stockholm. Men så kom maj 2016 och vi här uppe i Åre fick också vara med och njuta av våren. Vi hade långhelg och det vankades vårväder! Barnen hade längtat efter att cykla på dirten, så på torsdagen begav vi oss dit med cyklar och grillkorv. Till barnens stora lycka visade sig att fler hade samma tanke, mängder av barn från förskolorna var där och körde. Jackor och tröjor flög av, solen värmde faktiskt på riktigt. OBS! Notera isen på sjön i bakgrunden...

Dirten Åre

Dagen fortsatte till Tännforsen, Darrens favorit av vattenfall här (min är som ni kanske har förstått Ristafallet). Tännforsen är enligt min mening lite mer turistigt med informationsskyltar, en ordnad gångväg och bänkar, men ändå, alltid lika fint att komma dit. Vattenfall på våren är mäktigt, vilka otroliga vattenmängder. Och än fanns det is kvar i fallet. 

Tännforsen Maj. Foto: Darren Hamlin 

Fredag och det magiska vädret bara fortsatte! Vi tog en cykeltur och hittade både vitsippor och gullvivor. Innan dess hade vi bara sett tussilago. Vårkänslorna gick nästan att ta på. 

Gullviva Åre. 

I förra inlägget skrev jag ju om säsongsavslutningen i skidbackarna. Vi har haft svårt att förstå att Skistar väljer att ha tunnelseende och stänga liftarna ett förutbestämt datum, oavsett snötillgång. Både förra året och i år har förutsättningarna i högzon nästan varit som bäst de första veckorna i maj. I år tog hotellkedjan Holiday Club det hela i egna händer och hyrde kabinbanan och tusenmetersliften under två helger. Enda sätt att ta sig upp med liftarna var alltså att bo på Holiday club en eller två nätter. Så på fredagen när vi hade stirrat upp mot Åreskutan alltför länge och sett att vårvädret bara skulle fortsätta ringde vi Holiday Club och bokade ett rum. Kommunpris 1150 kr för ett familjerum, taget. I det priset ingick bad på barnens favoritställe, badhuset på Holiday club, och skidåkning hela lördagen. Så här i efterhand var det den mest prisvärda och lyckade hotellvistelsen någonsin (men frukosten får ni jobba på, Holiday). Och visst är det alltid något speciellt med att turista på hemmaplan! 

Vy från rummet. 

Skidutrustningen hade vi plockat undan förra helgen, men nu var det bara att plocka fram allt igen. 

Vårskidåkning. 

I väntan på att åka första kabinen upp var röjningen i övriga skidområdet i full gång. Fäviken-Magnus korvkiosk rullades bort och tackade för den här säsongen. 

Fävikens korvkiosk rullar iväg. 

Att det första åket på en nypistad Åreskuta i vårsolen var magiskt behöver jag kanske inte orda om. 

Manchester i vårslasket. 

On top of the world (nåja). Foto: Darren Hamlin 

Redan andra åket hade manchesterräfflorna blivit till sorbet, men det var lika härligt ändå. Några åkte i shorts, andra satt på toppen och solade i bikini. Det var tunga, blöta svängar och små barnben orkade inte så många åk. Men vad gjorde det. Varje vår bildas en sjö en bit ner i tusenmetersbacken där många tar sats och åker över med skidor eller bräda, än har vi inte vågat testa, det blir ju rätt kallt och blött om man faller i, men att titta på när andra gör kan man sysselsätta sig med länge (spana in Darrens instagramfilm om ni är nyfikna). 

Och så kom vi ner vid skiddagens slut och det var flipflopväder. Vilka kontraster. Det blev middag på balkongen. På söndagen upptäckte vi att knopparna på björkarna som vi sett någon dag innan faktiskt börjat slå ut! Nästa upptäckt gjorde vi idag på väg hem från förskolan, isen på Åresjön som sakta men säkert blivit mindre och mindre över helgen nu var helt borta. Nu är det hög tid att åka till Ristafallet och göra det stora vårskriket. Men på fredag väntas snöbyar, så vi hinner nog! 

Hej sjön, det var länge sen!