Måne

Måne

måndag 26 oktober 2015

Ja ser det snöar!

Första snön nere i byn faller just nu! Barnen står och hoppar och sjunger vid balkongdörren och tittar ut på flingorna som dalar. Äntligen! Häromdagen hittade jag en bild från förra året, då gjorde vi snögubbar den 24 september. I år har vi alltså fått vänta en hel månad till på den första snön.

Årets första snöfall i Åre by.
Men innan den första snön föll hann vi få en sista (?) promenad på fjället i de vackra höstfärgerna. I lördags åkte vi till Storlien, 60 kilometer väster om Åre. Där tog vi en promenad på den vackra Blomsterstigen, det var faktiskt första gången vi gick den sedan vi flyttade hit. Blomsterstigen kom till på 1800-talet när Doktor Ernst Westerlund gjorde Jämtlands hälsosamma luft känd. Han tog hit patienter som genomgick Westerlunds behandlingsmetod som gick ut på ett program med sömn, måltider, arbete, motion, vila och nöje. Motionsdelen genomfördes på Blomsterstigen eftersom man hade kommit på att det var en kraftig stimulans för kropp och själ att vistas och vandra på hög höjd (källa blomsterstigen.com).

Blomsterstigen Storlien 
Med solen som värmde och vattnet som porlade i bäcken kändes det nästa som vår. Men löven, färgerna och de nakna träden tog oss snabbt tillbaka till hösten. Längs stigen finns många bänkar utställda, alla med någon historia - ofta om någon person som besökt stigen. Vi tog oss inte till toppen av fjället den här gången, men hittade en fin lunchplats. 

Lunch vid bäckravinen. 
På vägen hem gick vi förbi kungens lilla fjällstuga. Flaggans frånvaro skvallrade om att ingen var hemma. 

Kungens stuga.
Väl nere i Storlien by möttes vi av alla lördagsshoppande norrmän. Själva åkte vi tillbaks till huset i Ånn och spenderade lördagskvällen där.


lördag 10 oktober 2015

En färgglad höst

Nästan en hel månad sedan förra inlägget. Kan det vara så att hösten i Åre har så mycket att erbjuda att det inte finns tid till att skriva blogg? Nja, det är nog snarare så att hösten, med den nystart som den alltid innebär, har snott all min tid. För när jag tänker efter så har jag mest jobbat, pluggat, fixat, donat, tränat och följt Hammarbys höststrid i allsvenskan. Samtidigt har hösten gjort entré på allvar. Det är nästan så att man kan se förändringarna i naturen från en dag till en annan. I början på veckan hade vi första minusgraden på vår termometer! Pudret uppe på Åreskutan har setts till flertalet gånger de senaste veckorna.

En pudrad Åreskuta från Fröågruva. Foto Darren Hamlin 
För två veckor sedan var den årliga Höstmarknaden, ett stort och populärt event i väntan på att skidsäsongen ska dra igång. Folk kommer hit från hela Sverige...eller kanske mest från Stockholm. För oss var det den tredje höstmarknaden och även om det alltid är mysigt att strosa runt bland de olika mat-och hantverksstånden så kände vi i år att vi gjort det förut. Så när vi hade fått i oss mat från de lokala tillagarna och kollat lite snabbt på rean som pågår i de flesta affärer var vi nöjda.

Kolbulle.
Eskil skulle prompt ha en kolbulle till lunch, det är hans favorit. När vi såg kön till kolbulleståndet försökte jag locka med raggmunk istället, som ju ändå liknar kolbullen lite (lyncha mig inte nu kära jämtar!). Men det var bara att glömma och ställa sig i kolbullekön. Tålmodigt väntade han och fick sedan i sig en vuxenportion av den lokala delikatessen. Vi andra tog älgfärsburgare, inte så tokigt det heller. Och rean då? Ja som alltid sedan man fick barn så hittar man bra reagrejor till barnen, men inget till sig själv. Det bästa med höstmarknadshelgen var nog ändå att vi fick besök både från västkusten och Stockholm.

För drygt två år sedan när vi flyttade till Åre undrade vi om man någonsin kommer att tycka att omgivningarna här är vardagsmat och inte uppskatta det lika mycket som i början. Nu har det ju inte gått så lång tid, men tillräckligt med tid för att livet här i Åre såklart blivit vardag. Men omgivningarna är fortfarande lika storslagna. Ibland när vi har besök brukar de fråga om vi ställer oss på balkongen och insuper utsikten som de alltid tycker är fantastisk. Och jo, så är det, man kan gå ut för att ställa ut något på balkongen och så bara fastnar man för ett ögonblick och har svårt att slita blicken. Ännu har vi inte tröttnat. 

Solregn från vår balkong. Foto Darren Hamlin
Åre by från vår balkong. Foto Darren Hamlin
Den här veckan har vi blivit riktigt bortskämda med finväder. Den ena krispigt soliga höstdagen har avlöst den andra. Och med klara mörka kvällar kommer norrsken. Det började med några gröna stråk utanför sovrumsfönstret när jag skulle somna härom kvällen. Och norrskenet är faktiskt något som jag börjat vänja mig vid, jag blir inte riktigt lika uppjagad som i början. Men när man kan ligga i sängen och titta på det från kudden är det något alldeles extra. Dagen efter bjöds vi på årets show. Jag och några kollegor hade varit på en föreläsning i Järpen och skulle ta bilen hem. Under den 20 kilometer långa resan var det en konstant ljusshow på himlen. Och så fortsatte det hela kvällen.

Norrsken från vår balkong. Foto Darren Hamlin
På väg upp. Foto Darren Hamlin