I helikopter från Åre strand

Igår hände det. Det som har varit en dröm i så många år, men som aldrig har blivit av. Nere på Åre strand stod en Eurocopter EC 120 Colibri och väntade på oss. Jag och Darren skulle åka i en riktig helikopter över Åre. Som jag har sett fram emot detta! Men när det väl var dags att stega fram till helikoptern tog nerverna över. Jag som aldrig varit rädd för liknande saker förut, men det är som att i och med sekunden man blir mamma så blir man helt plötsligt väldigt harig, i alla fall blev det så för mig. Hur som helst, nu fanns det ingen återvändo. Så det vara bara att hoppa in. På med hörselskydd, headset och säkerhetsbälte. Kapten kontrollerade att vi hörde honom i lurarna och rotorbladen började snurra och låta. Helt overkligt! Åkturen? Så häftigt, men det roliga tog slut alldeles för fort. Vi hade kunnat åka hela dagen. Det måste göras om, och ni som inte har gjort det men är sugna på en åktur, gör det!

Foto Darren Hamlin 

Det här var en av alla aktiviteter på Åre höstmarknad. Det var första gången vi var med på höstmarknaden, och den förtjänar verkligen det goda rykte den har bland årebor och andra. En mängd olika aktiviteter att prova på, jämtländsk mat att äta och att köpa med sig hem och mängder av hantverk av olika slag. En stor bonus var att det fanns så många roliga aktiviteter för barn att testa på. I fredags drog Eskil med mig upp i en brandbilskorg som tog oss upp till toppen av några flaggstänger för att sedan svänga upp över ett hustak. Lyckan hos en 3-åring var förstås total (även mamman var ganska road!).

Foto Darren Hamlin 

När vi igår morse satt hemma vid frukostbordet med en kaffe och programbladet framför oss för att gå igenom vilka aktiviteter vi ville hinna med under dagen insåg vi att det påminde om när vi för x antal år sen satt med ett spelschema för någon festival och försökte pussla ihop hur vi skulle kunna se så många favoritband som möjligt och samtidigt dricka så många öl som möjligt. Skillnaden nu var att lyckas klämma in fårvallning, flugfiske, helikoptertur och lek för barnen, med tid för kaffe och raggmunk gjord på lokal potatis. Tiderna förändras!

Idag fick vi nog av aktiviteter, folk och matstånd så vi packade bilen för att utforska ytterligare en plats vi ännu inte hade varit på. Vi hamnade i vackra Ottsjö som ligger ca 30 km från Åre. Jag har hört mycket om Ottsjö, men inte riktigt förstått vad som är så speciellt med den platsen. Nu vet vi.

Foto Darren Hamlin 

Efter en promenad på ungefär 2 km från platsen där vi hade parkerat bilen hittade vi vår lunchplats, en stenstrand vid Ottsjön med utsikt över det snöklädda bergstopparna på andra sidan sjön. Dagens lunch, till ljudet av en sprakande eld och skvalpande vågor, blev ett bra avslut på den här helgen. På vägen hem mötte vi alla bilar som var på väg hem från Åre. Den här helgen fick vi ett smakprov på hur det är att bo i Åre när det är turister här. Nu väntar 2 lugna månader innan nästa invasion kommer.

En håttu byss

Igår firade vi två månader i Åre! Eller, det gjorde vi egentligen inte, men igår imorse insåg vi att det har gått två månader sedan flyttlasset från Stockholm gick. Två månader. Det känns som att vi har bott här i ett år, minst! Fast ändå inte. Vi är fortfarande inne i den där nykära perioden man får till en ny plats man tycker mycket om. Det är fortfarande så att vi varje morgon tittar ut genom vardagsrumsfönstret för att bli lika förundrade över hur vackert det är med bergen, sjön och lugnet. Det är fortfarande så att vi hela tiden upptäcker nya platser, den ena vackrare än den andra. Detta trots att vi, och framförallt jag, har spenderat så mycket tid här genom åren. Men Åre som vi bor i nu är inte samma Åre som jag åkt till några veckor om året de senaste 20 åren. Nu är Åre hemma och det känns speciellt!

Foto Darren Hamlin 

När vi spenderar lördagen på en plats som denna. Vandrar. Plockar bär. Slänger pinnar i bäcken för att följa deras snabba, virvlande färd. Tänder en eld. Äter den medhavda mackan och dricker kaffet från termosen. Bygger en koja med Eskil och ser på Lola som på stapplande steg tar sig igenom, vad som för henne måste kännas som en djungel, blåbärsriset. Brukar vi påminna oss själva vad vi brukade göra en lördag i Stockholm. Ta en promenad på Söder, köpa en take-away-kaffe och ta med den till närmsta lekplats där barnen lekte en stund. Sedan hem, via Ica. Inget fel i det, bara helt skilda världar. Samtidigt blev jag häromdagen påmind av den förändring vi har gjort. Jag hämtade Eskil på förskolan och ett av de andra barnen där kom fram till mig och sa "Vet du?! En gång var jag i STOCKHOLM!". Staden som jag och Darren har tröttnat på betyder något helt annat för andra. Om vi blir kvar här uppe, kommer våra barn också att uppleva Stockholm som ett "wow-ställe"? 

Det där regnet som skulle komma, och som verkar ha kommit på andra platser, lät i stort sett Årefjällen vara. Istället har vi blivit bortskämda med ännu fler sensommardagar. Igår blev det lunch på uteserveringen på Delin i gamla brandstationen. Mysigt, gott och soligt. Hösten i Åre är den årstid jag tidigare inte upplevt. Sedan någon vecka tillbaks är det en salig blandning på färgerna på fjällen.

Foto Darren Hamlin 

Nu jobbas det för fullt med att förbereda Åre för den kommande höstmarknaden nästa helg. Den pågår i tre dagar, fredag-söndag, och de som har varit med förr säger att det är en höjdpunkt som inte får missas. 

Rubriken på det här inlägget? Ja, det är jämtska, och betyder "en charmig by". När vi flyttade hit gav pappa oss en ordbok på jämtska-svenska. Jag kan inte säga att jag har lyckats förstå mig på språket än och jag har hittills inte träffat någon som pratar jämtska (eller jamska som det heter). Men jag älskar dialekter och tycker det är roligt att bläddra i boken för att upptäcka att många av orden är helt obegripliga, medan andra påminner om rikssvenskan. 

Ha en artun da!

Mörkret smyger sig på

Så var det helt plötsligt mörkt om kvällarna. Vad fort det går. För bara några veckor sedan brukade vi sitta på balkongen efter att barnen lagt sig och titta på de fantastiska solnedgångarna. Nu är det svart ute vid samma tidpunkt. Men allt har ju något gott med sig, med mörkret kommer stjärnhimmel, måne och norrsken. Och så inser man återigen att man är ganska liten i detta universum!

Foto Darren Hamlin

Joggingrundan på kvällen sker numer i den nyinköpta reflexvästen. Tur att man har sprungit rundan så många gånger i ljus och känner till stigarna, då känns det inte lika läskigt att ta sig igenom mörkret. Höjdpunkten är när man kommer till mysiga Tottens by, en liten gata ovanför vårt hus med Bullerbynkänsla. Där känner man nu lukten av rök från skorstenarna och ser det hemtrevliga ljuset lysa genom de spröjsade rutorna. Där får det gärna bli ett hus till salu för en billig peng!

Det märkliga är att värmen håller i sig. Men alla som har bott här ett tag säger att det här inte hör till det normala. Vänta bara. Igår tog jag och Eskil i alla fall tillvara på det onormala och kastade höstlöv på varandra, i t-shirt. Ikväll sägs det att regnet ska komma för att stanna, ett tag åtminstone.

Helgen avslutades med en tur till en av favoritplatserna, Ullådalen. För första gången var vår bil ensam på Ullådalens parkering. Det blev en skön promenad bland de höstfina björkarna. Sedan en fika intill ullån som forsar ner genom dalen. Kantarellerna och lingonen jag har hört ryktas om lyste med sin frånvaro. Den planerade kantarelltoasten till middagen uteblev med andra ord.

Foto Darren Hamlin 

Ett barndomsminne

Ett av mina bästa barndomsminnen är de där helt vanliga vardagskvällarna då vi tog båten och åkte ut och kobbade istället för att äta middag hemma vid matbordet. Ja, kobba, för er som inte känner till ordet. Det är alltså när man tar med sig mat och åker ut med sin båt till en liten kobbe, sätter sig på en klipphäll och intar maten. Det gjorde vi ibland när det var en extra fin kväll. Sen åkte man hem, gick och la sig för att nästa dag ha en helt vanlig dag i skolan. 

Ungefär 220 av årets 365 dagar är vanliga vardagar. Att inte ta till vara på dessa dagar vore slöseri. Jag vet, det är lättare sagt än gjort. Särskilt när man har barn, eller annat som kräver en massa tid. Men om det så är EN av de där 220 dagarna som man lyckas göra det där som får en att må så bra så måste det ju vara värt det? 

Nu bor vi, i en för oss, ny miljö och måste hitta nya smultronställen. Och som föräldraledig har man ju all tid i världen att reka omgivningarna. Häromdagen när jag hämtade Eskil på förskolan hade jag gjort iordning mellanmål som jag hade med. Vi vandrade sedan upp en bit på berget, till en av favoritplatserna, med utsikt över Åresjön, där blev det mellis. 

Nu är det bara att vänta sådär en 20-30 år för att se om våra barn kommer att komma ihåg dessa dagar som något minnesvärt, eller om de kommer att minnas det som en jobbig promenad uppför, där mackan blev barrig om man tappade den på marken. 

Jag skrev i mitt förra inlägg att hösten var ett faktum. Jag bara skämtade. Nu är det sommar igen! De senaste dagarna har det varit runt 20 grader och sol, märkligt, men underbart! Helgen spenderar vi på "landstället" i Ånn. 

Barnen passade på att ta ett dopp i Ånnsjön. Det sista för i år? 

Förskolestart, skördemarknad och snö

När man jobbar som förskollärare känns det alltid lite speciellt att vara med sitt barn på inskolning på en ny förskola. Man är där som mamma för att se till att ens barn får en så trygg start som möjligt på den plats där barnet ska vistas delar av dagen. Som mamma är man förstås också nyfiken på vilka barn och vuxna ens barn ska umgås med om dagarna. Och vad ens barn kommer att pyssla med på den nya förskolan. Men så är man också förskolläraren som ser det hela som ett studiebesök på en ny förskola. Där man kan få en massa inspiration och idéer till sitt eget arbete, hur kul som helst! I onsdags började Eskil på sin nya förskola här i Åre och jag var med på inskolningen. Jag som är uppvuxen på en ö i Stockholms skärgård kände mig helt hemma på nya förskolan som har skogen både innanför och utanför staketet. Nu börjar det på riktigt kännas att vi bor här i Åre. Vi börjar bli en del av något. Det är kul!

När vardagen drar igång får ju också helgen en annan betydelse. Lediga ihop alla fyra. Den här helgen skulle bli en regnig en. Så vad hittar man då på? Enligt SMHI skulle regnet komma kl 13 på lördagen, alltså fick vi ta vara på lördagsförmiddagen. Skördemarknad i Kretsloppshuset i Mörsil (3 mil öster om Åre) fick det bli. Kretsloppshuset är en ekologisk träffpunkt där man kan handla ekologiska produkter, äta och fika, hälsa på i hönsgården med mera.

Tänk om man alltid kunde handla sin mat så här! Snyggt, fräscht och närproducerat. Vi fick också smaka på den nordiska gamla maträtten kolbulle. Kolbulle är som en pannkaka med fläsk i som serveras med lingonsylt. Den steks i en stekpanna på öppen eld. Jag tyckte det påminde lite om raggmunk. 

Lagom till att vi kom hem till Åre igen började regnet att vräka ner och har gjort så sen dess. På knappt ett dygn har det kommit 31 mm regn. Temperatur? 5 grader. September och hösten är ett faktum. Det är inte bara hösten som är ett faktum, från fönstret kan vi också se att Åreskutan nu har ett tunt snötäcke!