Foto Darren Hamlin |
Foto Darren Hamlin |
Foto Darren Hamlin |
Fredagen fortsatte med en mysig after work. Efter mitt förra besök på Crêperiet här i Åre var jag otroligt sugen på att testa en av deras dessertcrepe, för det var som omöjligt att få ned i magen efter en varmrättscrepe. Vi måste alltså hitta ett ställe med små varmrätter så att man har mycket plats för dessert efteråt. Vinbaren blir perfekt! Mysigt ställe där det serveras smårätter. Min lilla gudomligt goda rätt blev ankrillette, potatis- och parmesanterrin och riven anklever. Jag fick kämpa med att få den lilla munsbiten att vara så länge som möjligt, det var svårt. Crêperiet nästa! Och är det något man bara måste ta om man ska ha en dessertcrepe så är det ju något flamberat, det fick bli en Calvadoscrepe. Till det ett glas torr fransk cider.
Mätt och belåten traskade jag hem under ännu en stjärnklar himmel. Gjorde mig iordning för att sova och när jag skulle dra ned rullgardinen såg jag att det var ytterligare ett stort norrsken. Det är sällan vi lyckas se norrskenet inifrån, men den här gångnen gick det. Så jag la mig i sängen med släckt lampa och tittade ut på skådespelet.
På lördagen skulle Darrens kompis springa Tough Viking, nordens brutalaste Obstacle Race. Vi hade sett förberedelserna för detta dagarna innan och det här var man ju bara tvungen att få en glimt av. Efter några åk i skidbacken begav vi oss till Åresjön för att se de sista hindren i tävlingen. Bland annat det när de tävlande kämpat sig igenom 5 kilometers hinder skulle dyka ner i en isvak. På något konstigt sätt blev jag nästan sugen på att prova på det här, hur plågsamt det än såg ut.
Med några centimeter nysnö på marken när vi vaknade imorse kände vi oss tvungna att avsluta den här helgen med lite skidåkning. Jag och barnen drog till Björnen och fick några timmars åkning. Trots blåst och tidvis regn hade vi det bra. Med en snart 5-åring som inte alls vill åka i barnbackarna och en 2,5-åring som bara kan svänga vissa dagar är det inte helt lätt att välja backe. Men båda ville samma sak, åka ankarlift och köra i roliga Björnlandet. Sagt och gjort. Med ankaret i knävecken och ett barn framför sig mellan skidorna åkte vi upp och ner, upp och ner. Man skulle kunna säga att det kändes i låren efteråt. Nu vill vi inget hellre än att den nederbörd som väntas komma under veckan faller som snö och inte regn, det är ju trots allt en månads skidåkning kvar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar