Halvårsdagen och EN saknad

Ja, idag är det sex månader sedan flyttlasset gick från Stockholm till Åre. Sex månader. Det låter ju ganska långt, samtidigt känns det som att vi har bott här rätt länge. Allt annat än Åre och det liv vi lever här känns rätt avlägset. Just nu finns det ingen annan plats jag hellre skulle bo på! Men för ett tag sedan kom jag på att det finns EN sak jag saknar. Indisk mat. Jag har cravings likt gravidcravings, fast på indisk mat. Kanske speciellt från vår favoritindier på Söder i Stockholm, Gandhi. Samtidigt känns det rätt skönt att det bara är en viss mat jag saknar. När jag bodde i London saknade jag saltlakrits. När jag flyttade från London till Stockholm saknade jag de engelska indiska restaurangerna och riktig öl. Men man vänjer sig, hittar substitut och upplever total njutning när man väl är på besök på platsen där den där särskilda saknaden finns!

I helgen var jag och Eskil på bio för första gången sedan vi flyttade hit. När man är van att bo i Stockholm med dess utbud blir det till att tänka om när det gäller biobesök. För det första ligger närmsta biograf i Järpen, 25 km öster om Åre. För det andra är utbudet inte detsamma. För ungefär en månad sedan tittade jag på bioprogrammet för att se om det fanns någon barnfilm jag och Eskil kunde se tillsammans. Nästa barnfilm (som passar en 3,5-åring) skulle visas 18-19 januari, som då alltså var ungefär en månad framåt i tiden. Bamse och tjuvstaden. Lika bra att skriva upp det i kalendern så att det inte glöms bort. Och vilken förväntan som byggdes upp! "Är det idag vi ska på bio?" "Hur många dagar är det kvar nu?" osv. Roligt! Jag blev positivt överraskad att den fina lilla biografen, som inte var så liten som jag hade förställt mig. 176 riktiga biostolar. Det var annat än vad jag växte upp med på Runmarö i Stockholms skärgård. Där var det vanliga trästolar som ställdes ut i hembygdsgården, en gång i veckan, sommartid. Mitt batteri till mobilen verkar inte var gjort för de nordligare delarna av jorden, därför hann jag aldrig få ett foto på biografen i det fina vintervädret. Men sista bilden innan mobilen la av blev den här, i väntan på att biografen skulle öppna. Solen har minst sagt skämt bort oss senaste veckorna.

På söndagen kunde jag äntligen ta med barnen till skidbacken igen. För även om det har varit soligt så har det varit låga temperaturer med blåst. Men på söndagen hade blåsten försvunnit och det blev en mysig dag i backen och vid elden i en av kåtorna i Björnen.