Och så kom sommaren till Åre

Lagom till att de flesta hade återgått till sina jobb (inklusive mig själv) så kom sommaren till Åre. Precis på samma sätt som regnet och temperaturerna under 10 grader parkerade sig över oss under juni och juli månad så har solen och temperaturerna över 20 grader parkerat sig över oss de senaste tio dagarna. Vilken tur att jag har ett jobb där jag kan spendera större delen av dagen utomhus! Det har varit så varmt att timmarna inne på förskolan under lunch och vila har varit nödvändig för barnen mitt på dagen, siesta i Åre hör inte till vanligheterna. Efter jobbet har jag hämtat barnen och så har vi tagit oss ner till stranden för ett svalkande bad. Det är knappt så att man har vågat titta på väderprognosen, man vill inte veta när detta ska ta slut. Middagarna har vi intagit på balkongen, mitt i solen. Vi har alla känt att det är på gränsen till för varmt, men det spelar ingen roll, nu ska värmen och solen utnyttjas in i det sista. Häromdagen mättes Sveriges högsta temperatur (27 grader) här i Åre.

Middag i Ullådalen efter jobbet. Foto Darren Hamlin

Samtidigt som det känns som högsommar märker man hur dagarna blir kortare och kortare och solen tycks försvinna snabbare bakom bergen än tidigare. Om kvällarna har det blivit flera turer på första halvan av Vertical K (som jag skrev om i förra inlägget). Vi har ju suktat efter att göra hela leden upp till Åreskutan, men inte fått till det tidsmässig kvällstid. Men idag blev det av! Vi började gå klockan 10 på förmiddagen och slogs snabbt av vilken skillnad det var att gå den dagtid jämfört med kvällstid. Svetten sprutade mer eller mindre. Därför var det en lättnad att komma upp till Hummeln där det fläktade lite åtminstone.

Foto Darren Hamlin 

Bara halva vägen kvar. När sjön där nere lockade som mest möttes vi av en snöfläck under kabinbanan, så i brist på bad fick det bli ett snöbad, underbart! 

1,5 km kvar, det är ju egentligen ingenting, om det hade varit platt... Tajmingen kunde inte ha varit bättre, just när vi gick under Kabinbanan åkte Darren och barnen förbi oss. Eskil ville att vi skulle tävla vem som kom upp först, de vann. Men det var en härlig belöning att komma upp till Kabinbanans station och mötas av familjen! Där blev det en kort paus då vi fick i oss lite ny energi. Efter Kabinbanans station är det bara sista biten upp till toppen kvar, den gjorde vi raskt för att sedan sitta och blicka ut över det oändliga fjällandskapet. Det är så mäktigt vackert att det inte bara var vinden där uppe som gav oss gåshud på de svettiga armarna. 

Då var Vertical K avklarad, vad ska vi göra nu då? Men det är just det som är tjusningen här, att hur många stigar och fjäll man än har testat så finns det oändligt många som man inte har testat. 

Lördagen spenderade vi i Storulvån, ca 5 mil från Åre. Varje gång jag kommer dit slår det mig att vi är där alldeles för sällan. Vi har en perfekt familjeled där på 3 km tur och retur som vi brukar ta. Barnen gillar den och de hinner inte tröttna förrän det är dags att plocka upp matsäcken vid Handölan som rinner förbi vår fina rastplats. 

Lunch vid Handölan. Foto Darren Hamlin

Hur mycket vi än ville bada var det bara att inse att vattnet både var för grunt och för kallt. Eftersom vi ändå var inbjudna på middag i Ånn fick det bli bad i Ånnsjön istället. Men innan vi åkte dit hittade vi årets första hjortron på myren bakom rastplatsen. Om än inte så många så blev det en god efterrätt! 

Hjortron. Foto Darren Hamlin 

Badet i Ånnsjön var skönare än väntat. Det var inte så där isande som det var senast förra veckan, man kunde faktiskt ligga i och simma ett tag! Undrar om helgens bad kan ha blivit sommarens sista? Jag kikade in på SMHI idag, och kallare regningare väder ser ut att vara på ingång...