Svenska pärlor

Under åren 2013-2015 har allmänheten röstat fram 63 Svenska Pärlor, tre i varje län, genom Världsnaturfonden WWF. Dessa platser är extra vackra och skyddsvärda naturområden som har betydelse för naturupplevelser, men har också många hotade arter och livsmiljöer i behov av skydd (källa www.wwf.se). En av de tre vinnarna i Jämtlands län är Ånnsjön.

Under den gångna sommaren anordnade Världsnaturfonden en fototävling där man skulle fota en av de Svenska Pärlorna. Eftersom jag har otaliga bilder från Ånnsjön bestämde jag mig för att delta i tävlingen och skicka in en av mina favoritbilder. Jag skickade in, skrev en motivering, och blev en av fem vinnare! 

Mitt bidrag till Svenska Pärlor

Bilden tog jag sent en sommarkväll när jag var ute på en kvällspromenad, själv, efter att barnen hade somnat. Det var ett sånt där alldeles speciellt ögonblick när man blir hög på naturen och när man känner sig lyckligt lottad att man får uppleva just det här just nu. Så det kändes extra roligt att min bild fick vinna och bli delad i Världsnaturfondens medier. Här finns vinnarna! 

Skogens guld

För några dagar sedan kom vi hem till Åre igen. För ja, efter tre år som bofasta är det utan tvekan Åre som känns som hemma. Vi hade en härlig månad i Stockholm med omnejd och även en avstickare till Göteborg. Men nu är vi på hemmaplan igen, och det känns skönt. Vi hade också tur med vädret när vi kom hem. I en vecka hade kyla och regn härjat här i Åre, men från det att vi kom tillbaks har vi bjudits på riktiga sommardagar. Med de sista dagarna på semestern gäller det att passa på att utnyttja det sista av sommaren till max. Vi har förstått att skogarna är fulla av bär så det kliade i bärfingrarna. Igår kväll packade vi ihop middag och begav oss upp mot Copperhill Hotell, ett av få ställen där man kan köra högt upp och sedan gå så länge/kort barnbenen håller och ändå få fin natur och magnifik utsikt. Vi hittade en bra middagsplats med både utsikt över Åreskutan, lite kvällssol och det bästa av allt, massor av bär!

Hjortron med skutan

Det är inte alltför ofta vi hittar hjortron, de finns men allas läppar är förseglade när det kommer till de bästa ställena. Men igår hittade vi alla fall så det blev till en liten efterrätt åt oss fyra, en ganska liten efterrätt. Blåbär fanns det desto mer av och vi plockade tills barnen började tycka att det var dags att åka hem och sova. 

Mitt skogens guld

På bärjakt. Foto Darren Hamlin 

Kväll. Foto Darren Hamlin 

Idag lyckades Darren få ledigt från jobbet på eftermiddagen så vi kunde åka iväg på en dagsutflykt alla fyra. Vålådalen, ca 4 mil söder om Åre, blev det. Darren hade varit där i förra veckan och gjort ett filmjobb åt Vålådalen och svenska längdlandslaget och då hittat en annan fin plats än de vi brukar vara på. En kort promenad från parkeringen vid fjällstationen tog oss till en hängbro med Vålån under, där stannade vi och barenen badade länge och mycket i det klara, grunda, lite strömmande och kalla vattnet. 

Fjällbad. Foto Darren Hamlin 

Vålån

Nu när kvällarna inte är lika ljusa som tidigare kommer det eldröda solnedgångarna som man aldrig tröttnar på. Den här bjöds vi på igår kväll från vår balkong och i skrivande stund har vi en likadan utanför. 

Från vår balkong. 

Välbehövligt miljöombyte

Den här våren och början på sommaren har varit den vädermässigt mest stabila sedan vi flyttade till Åre. Men när vi hade några regniga, kallare dagar i början på juli kändes det skönt att veta att de snart bar av söderut. Fjällvädret är minst sagt omväxlande, ena dagen är det högsommar och man vill bara ligga i en fjällsjö och svalka sig, nästa dag kan det vara 5 grader och regn. Det är med andra ord aldrig någon ide att plocka undan underställ och överdragskläder.

Stockholm nästa!

Ögonblicket när man kliver av tåget sent på kvällen i ett ljummet sommarstockholm är speciellt. Barnen är lyriska över att kunna gå i bara t-shirt så sent på kvällen och vi njuter av myllret på uteserveringarna. Klockan 06:00 nästa morgon slås vi av att vi inte längre är stadsbor när vi väcks av att Stockholm håller på att vakna. Utanför lägenheten hörs ljud av sopbilar, leveranser och utryckningsfordon. Det som tidigare var ett bakgrundsljud man inte tänkte på är nu något vi väcks av. Ändå är det mysigt att vara tillbaks. Första promenaden ute är barnen helt lyriska "en buss! En knapp för att gå över gatan! Ett blått tåg (tunnelbanan)! Rulltrappor! Varför hälsar inte alla som vi säger hej till? Varför har folk hundar i handväskan här?" osv. När vi sedan kommer ut till Stockholms skärgård känner de sig lite mer som hemma igen. Och här tillbringar vi största delen av vår semester. 

Nyplockade bär till frukost

Sköna klippbad

Miljöombytet i kombination med en högre medeltemperatur är så välbehövlig. Samtidigt som bilderna från alla hemma i Åre får mig att längta en gnutta. När man är i Stockholm under så pass lång tid hinner man nämligen både att bli på-nytt-kär i den här staden och tröttna på den. När myllret, trängseln, kollektivtrafiken och anonymiteten nästan blir till vardag blir jag påmind om varför vi valde att flytta härifrån. 

Nu ska vi njuta de sista veckorna av den klassiska svenska sommaren, sen Åre, ses vi igen. 

Åre från Tottbacken 

Ullån