Främling i min hemstad

Att lämna aprilvädret, som för tillfället bestod av snöblandat regn och kraftiga vindar, för att åka ner en helg till Stockholm där sol och 15 grader väntade skulle kunna vara livsfarligt för vårkänslorna. Jag satte mig på tåget med pirr i magen och längtan efter mina vänner och min hemstad. Tågresan blev en resa mellan årstiderna. Efter några timmar, knoppar på träden som till slut hade utvecklats till små gröna blad. Mössan, halsduken och vantarna som var sköna att ha på tågstationen i Åre åkte snabbt ner i väskan så fort jag klivit ut på Stockholms central. Lördag eftermiddag i Stockholm, lätt packning och några timmar kvar tills jag skulle träffa kompisarna. Tänkte att jag skulle passa på att kolla i lite affärer- panik! När man i snart två år har gjort den mesta shoppingen från alla världens hörn på datorn, med en kopp te och någon skön musik, insåg jag att live-shopping i centrala Stockholm en lördagseftermiddag var en fruktansvärd upplevelse. Bort därifrån och hem till mammas och pappas lägenhet. Och så fortsatte helgen. Jättemysigt att vara i Stockholm och träffa kompisar och familj, få njuta av riktig vår, kolla på Bajens bortamatch på en pub full av likasinnade, promenera runt på Söder och väcka gamla minnen till liv. 

 

Min första lägenhet! 

Fina fina Stockholm 

MEN, utan att trampa någon på tårna, jag är så glad att jag inte bor i den där staden längre. Vilken tur att inte alla vill bo på samma ställe och vilken tur att det finns platser som Åre. Jag kan inte riktigt sätta ord på det, men det där stockholmiga bara finns där och jag klarar inte av det. På måndagen skulle jag göra ett uppdrag för jobbet och var så illa tvungen att sätta mig på tunnelbanan i rusningstrafiken. Då längtade jag hem till snålblåsten och det snöblandade regnet som kommer från sidan och piskar en i ansiktet. För det är i alla fall något att reagera på, istället för den monotona tunnelbanan som tar folk från A till B. 

På tisdagsmorgonen vaknade jag på nattåget, lättade på rullgardinen och såg vita fjäll mot blå himmel. Hemma! Det skulle bli en fantastisk vårdag som jag lyckligt nog tagit semester på för att fira vårt födelsedagsbarn som fyllde 5 år. Hem och gratta och packa lunch. Dagens utflyktsmål blev Ristafallet, ni vet det där Ronja Rövardotter spelades in. 

Lunchplatsen

Ristafallet

Och det är just det här som gör att jag trivs så bra här. Det är just precis så här som jag önskar att mina barn kommer att minnas sin barndom. Att hoppa på stubbar och stenar fram tills vi hittar en magisk plats att äta lunch på. På en bergshäll precis där Ronja och Birk åkte på stocken i forsen. Där vi fortsätter att hoppa på stenar för att leta efter de bästa mackastenarna som vi sedan kastar och räknar vem som lyckas få flest hopp med. 

I förra inlägget skrev jag om hur Åresjön börjar öppna sig. Idag när vi kom tillbaks efter en helg i Ånn kunde både 2,5-åringen och 5-åringen snabbt konstatera att "badvattnet har kommit fram, NU är det vår". Ja, Åresjön hade öppnat sig helt, och det är flera veckor tidigare än den brukar. 

Solglitter på Åresjön